Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de lÀrare vi mött under studien anvÀnder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-anvÀndning. Vi har Àven avsett att titta pÄ om dessa lÀrare vill anvÀnda sig mer av IKT i sin undervisning samt Àven i viss mÄn pÄ vilket/vilka sÀtt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan frÄn 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan frÄn 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lÀrande som studien tar avstamp i. De metoder som anvÀnts Àr enkÀtundersökning och intervjuer.

UngefÀr 40 % av alla patienter som söker sig till vÄrden idag, lider av psykosomatiska symtom. Mycket utav sjukvÄrdspersonalens tid och resurser lÀggs pÄ de diagnostiserbara symtomen i form av lÄngdragna utredningar och behandlingar utan resultat. Det behövs inom vÄrden fler behandlingsstrategier och mer kunskap om hur psykosomatiska symtom utvecklas. Syftet med litteraturstudien var att undersöka bakomliggande orsaksfaktorer till psykosomatiska symtom och möjligheten för sjuksköterskan att stödja dessa patienter emotionellt. Resultatet visade att orsaksfaktorerna var multidimensionella.

Sedan slutet av 1990-talet har lÄngtidssjukskrivningar kraftigt ökat, framförallt sjukskrivningar pÄ grund av psykisk ohÀlsa. Sjukskrivningarna Àr mycket ofta relaterade till arbetet. Arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa Àr ofta en lÄngdragen process, som orsakar psykiska och kroppsliga problem. Detta kan i sin tur leda till utmattning, bÄde fysisk och psykisk. En beteckning som anvÀnts för att beskriva detta tillstÄnd Àr utbrÀndhet.

Anorexi nervosa Àr ett globalt problem men förekommer frÀmst i VÀstvÀrlden. Det Àr en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som mÄnga gÄnger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie Àr att fÄ en större förstÄelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nÀmnare i deras livshistorier. SÀrskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgÄtt ifrÄn symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv.

Syfte: PersonalomsÀttning Àr ett omfattande problem i fastighetsmÀklarbranschen. Eftersom vi utbildar oss till fastighetsmÀklare, Àr studien av intresse för oss dÄ vi vill fÄ insikt i personalomsÀttning och vilken betydelse ledarskapet har för medarbetarna. -          Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur ledarskapet kan pÄverka personalomsÀttningen inom fastighetsmÀklarbranschen i Sverige.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Datainsamlingen har utförts i form av semistrukturerade intervjuer. Vi har utfört totalt 16 intervjuer, fördelat pÄ 11 medarbetare och 4 ledare. 14 av intervjuerna har utförts face-to-face, och tvÄ har skett via telefon.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrÄn de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Metoderna som anvÀnts Àr webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat dÄ pedagogerna gav exempel pÄ matematiska omrÄden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa Àr idag ett vÀxande folkhÀlsoproblem och en orsak till att lÄngtidssjukskrivningar ökar dramatiskt, vilket innebÀr en stor samhÀllsekonomisk kostnad. Syftet med denna kvalitativa studie, dÀr fyra personer intervjuades, var att undersöka hur arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa upplevdes och via bakomliggande faktorer vÀcka reflektioner över preventiva insatser i samhÀllet. I resultatet framkom tydligt att organisationsförÀndringar, resursbrist och stegrade krav var centrala orsaksfaktorer till att individerna successivt tömdes pÄ livsbejakande kÀnslor genom en maktlöshet och brist pÄ ÄterhÀmtning. Vilket tog sig uttryck i fysiska, psykiska och sociala problem. För att bromsa problemet krÀvs en utökad forskning inom sjukfrÄnvaro och intervention.

Denna uppsats handlar om stress och dess upplevda orsaker hos den svenska polisen. Uppsatsen utgÄr frÄn en enkÀtundersökning som behandlar olika bakgrundsfaktorer till upplevd stress bland anstÀllda vid de svenska polismyndigheterna. BÄde poliser och civilanstÀllda deltog i undersökningen. Bland annat undersöks organisatoriska och individuella orsaksfaktorer. I undersökningen deltog 107 personer som genomfördes med en internetbaserad enkÀt.

Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och analysera enhetschefers syn pĂ„ sina medarbetares kompetensutveckling för att sedan kunna stĂ€lla detta i relation till hur det praktiska kompetensutvecklingsarbetet faktiskt gĂ„r till. Detta gjordes genom en intervjustudie som inkluderade sju semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom en avdelning i Östergötlands Landsting.Studien redogör för sĂ„vĂ€l skillnader som likheter i uppfattningar dem emellan och Ă€ven mellan vad som sĂ€gs, och vad som görs. Slutligen visar det sig att det inom ett antal frĂ„gor förekommer en diskrepans mellan vad som sĂ€gs, och vad som görs. FrĂ„gor som visade sig vara inkongruenta Ă„terfanns bland annat inom ledarskapsomrĂ„det, kartlĂ€ggnings- och uppföljningsomrĂ„det samt personalpolicyomrĂ„det. Denna inkongruens problematiserades och hĂ€rleddes sedan till möjliga orsaksfaktorer vilka i sin tur utgör potentiella förbĂ€ttringsomrĂ„den i en optimering av verksamhetens kompetensutvecklingsarbete..

Ur ett arbetsgivarperspektiv visar tidigare forskning en alltigenom positiv bild av rekrytering via sociala medier, vilket kan förklara dess ökade popularitet. För en arbetssökande dÀremot kan social rekrytering upplevas som ett hot mot integriteten, eftersom personlig information exponeras för arbetsgivaren. Syftet med denna enkÀtstudie var dÀrför att öka kunskapen om arbetssökandes instÀllning till och emotionella upplevelse av social rekrytering utifrÄn demografiska aspekter. Resultatet frÄn de icke-parametriska testerna visade pÄ en nÄgot ambivalent instÀllning, men med positiva förtecken. Ett samband framkom mellan upplevd nytta och den generella instÀllningen, men Àven Älder hade en inverkan pÄ attityden.

Ur ett arbetsgivarperspektiv visar tidigare forskning en alltigenom positiv bild av rekrytering via sociala medier, vilket kan förklara dess ökade popularitet. För en arbetssökande dÀremot kan social rekrytering upplevas som ett hot mot integriteten, eftersom personlig information exponeras för arbetsgivaren. Syftet med denna enkÀtstudie var dÀrför att öka kunskapen om arbetssökandes instÀllning till och emotionella upplevelse av social rekrytering utifrÄn demografiska aspekter. Resultatet frÄn de icke-parametriska testerna visade pÄ en nÄgot ambivalent instÀllning, men med positiva förtecken. Ett samband framkom mellan upplevd nytta och den generella instÀllningen, men Àven Älder hade en inverkan pÄ attityden.

Dagens arbetsmarknad har stÀndigt höjt sina krav, vilket medfört att det har blivit högre krav pÄ utbildning, sÀrskilt till utsatta barn. Min empiriska undersökning handlar om faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ gymnasieskolans individuella program. Undersökningens syfte har varit att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ individuella program och hur medvetna elever Àr om orsaker som har pÄverkat deras val att börja pÄ IV-Tema. Mina frÄgestÀllningar Àr: vilka orsaker ligger bakom att elever gÄr pÄ individuella programmet? Vilka Àr elevernas individuella skÀl till att gÄ pÄ individuella programmet? Min undersökning Àr byggd pÄ kvalitativ data och jag har gjort nio semistrukturerade intervjuer med en studie- och yrkesvÀgledare, en kurator och en lÀrarassistent samt med 6 elever pÄ individuella programmet.

Stick- och skÀrskador Àr ett problem inom sjukvÄrden. Förekomsten Àr störst inom operationsverksamhet, dÀr stora mÀngder blod och andra kroppsvÀtskor samt vassa instrument hanteras. Risken för blodsmitta varierar för de vanligaste blodsmittorna HBV, HCV och HIV men nÀr tillbud sker finns alltid en möjlig risk för blodsmitta.Syftet Àr att identifiera orsaker till stick- och skÀrskador samt beskriva ÄtgÀrder för att minska risken för blodsmitta under den intraoperativa fasen.I ett operationsteam ingÄr mÄnga olika yrkesgrupper som arbetar nÀra varandra pÄ en begrÀnsad yta och risken för tillbud ökar Risken för operationsteamet kommer aldrig helt att kunna elimineras, men genom att identifiera orsaksfaktorer, sÄsom handskperforation, operationslÀngd och blodstÀnk finns möjlighet att pÄverka sin egen och övriga i operationsteamets sÀkerhet. Genom att anvÀnda olika skyddsÄtgÀrder som dubbla/indikatorhandskar, mun och ansiktsskydd samt anvÀndandet av preventiva arbetsmetoder som Hands-free teknik (HFT) och trubbiga nÄlar kan eventuella risker för blodexponering och en potentiell risk för blodsmitta minska..

Stick- och skÀrskador Àr ett problem inom sjukvÄrden. Förekomsten Àr störst inom operationsverksamhet, dÀr stora mÀngder blod och andra kroppsvÀtskor samt vassa instrument hanteras. Risken för blodsmitta varierar för de vanligaste blodsmittorna HBV, HCV och HIV men nÀr tillbud sker finns alltid en möjlig risk för blodsmitta.Syftet Àr att identifiera orsaker till stick- och skÀrskador samt beskriva ÄtgÀrder för att minska risken för blodsmitta under den intraoperativa fasen.I ett operationsteam ingÄr mÄnga olika yrkesgrupper som arbetar nÀra varandra pÄ en begrÀnsad yta och risken för tillbud ökar Risken för operationsteamet kommer aldrig helt att kunna elimineras, men genom att identifiera orsaksfaktorer, sÄsom handskperforation, operationslÀngd och blodstÀnk finns möjlighet att pÄverka sin egen och övriga i operationsteamets sÀkerhet. Genom att anvÀnda olika skyddsÄtgÀrder som dubbla/indikatorhandskar, mun och ansiktsskydd samt anvÀndandet av preventiva arbetsmetoder som Hands-free teknik (HFT) och trubbiga nÄlar kan eventuella risker för blodexponering och en potentiell risk för blodsmitta minska..

Volvo Group Truck Operations i UmeÄ arbetar med arbetsmiljö och sÀkerhet pÄ arbetsplatsen genom en sÄ kallad sÀkerhetspyramid. SÀkerhetspyramiden baseras bland annat pÄ medarbetarnas rapportering av osÀkert agerande och osÀkert förhÄllande. Syftet med pyramiden Àr att identifiera risker och förhindra arbetsplatsolyckor. Baserat pÄ rapporteringsstatistik och teoretiska antagandena i sÀkerhetspyramiden finns en anledning att tro att det förekommer en underrapportering. Syftet med studien var att undersöka om det fanns en underrapportering av osÀkert agerande och osÀkert förhÄllande bland kollektivanstÀllda pÄ presshallen och kaross.